Reformationens budskap brukar karakteriseras med hjälp av några ”allena”: Kristus allena, tron allena, nåden allena och Skriften allena. I denna studie undersöks hur Martin Chemnitz (1522-86) behandlar dessa teman och hur han sätter dem i relation till Augustinus teologi. Martin Chemnitz var en av de mest framgångsrika evangeliska teologerna efter Martin Luther och Philipp Melanchthon. Den ”andre Martin” var verksam i den epok som benämns ”senreformationen”, och hans skrifter är troligen den viktigaste länken mellan reformationen och den lutherska ortodoxin. Mest känd är han såsom medförfattare till Konkordieformeln, en av Svenska kyrkans bekännelseskrifter.

I Chemnitz´ läroskrifter möter ett stort antal citat från kyrkofäderna. Augustinus är den bland fäderna som citeras flest gånger. I undersökningen behandlas två huvudfrågor:

1. Vilken funktion har Augustinuscitaten i Chemnitz´ argumentation? Om Skriften är enda regel och norm i alla lärofrågor – varför då arbeta med kyrkofädernas skrifter? Här behandlas Chemnitz´ principiella syn på förhållandet mellan Skrift och tradition.
2. Vilken tolkning av Augustinus gör Chemnitz i de för reformationen avgörande frågorna om fri vilja och rättfärdiggörelse? Som en del av undersökningen prövas Chemnitz´ Augustinustolkning utifrån de skrifter han anför.

Genomgående läggs vikt vid att redovisa vilka argument från Skriften som Chemnitz använder sig av i de olika teologiska frågorna.

Författare: Torbjörn Johansson
Skriftserien: nr 3 i FFG:s akademiska skriftserie
Utgivningsår: 1999
Pris: slut i FFG:s lager